Människan | Författaren | Sällskapet | Kontakt | Aktuellt | Hem
Människan Gustaf Hellström
Gustaf Hellströms skoltid Gustaf Hellström som utrikeskorrespondent Litteratur om och kring Gustaf Hellström Ingemar Hermanssons Att vidga sitt synfält – Gustaf Hellström Att läsa vidare om Gustaf Hellström	Gustaf Hellström föddes i Kristianstad den 28 augusti 1882. Han avled i Engelbrekts församling i Stockholm den 27 februari 1953 men ligger be-graven på Östra begravningsplatsen i Kristianstad. Han var skolkamrat med Fredrik Böök och tog studenten på nuvarande Söderportsgymnasiet våren 1900. Han studerade i Lund, där han tillhörde den radikala bohemkretsen kring Bengt Lidforss, och verkade där-efter som skönlitterär författare och journalist i Stockholm, London, Paris,  New York och sedan åter i London. I januari 1907 reste han ut från Sverige, och även om han periodvis återvände till hemlandet blev hemkomsten definitiv först 1936. Invald i Svenska Akademien blev han 1942 och därtill hedersdoktor vid Uppsala universitet 1945. Som reporter för Dagens Nyheter, som han var trogen i alla år, gjorde han bland annat uppmärksammade reportage kring franskt liv och död under första världskriget. Han reste till Amerika mitt under brinnande krig och skildrade sedan stämningarna där vid tiden för fredsförhandlingarna i Versailles. Han skildrade också Hitlers första tid vid makten i initierade reportage från Berlin våren 1933. En resa i Sovjetunionen resulterade i den klarsynta reportageboken Vägen till paradiset (1937). Från och med 1936 var det framför allt som recensent Hellström var verksam i Dagens Nyheter.  Engelsk och amerikansk litteratur var hans specialitet. Författaren Hellström debuterade som skönlitterär författare med novellsamlingen Ungkarlar (1904). Novellen ”Träbenet” i Kaos (1907) blev en första framgång, men ett mer definitivt genombrott kom med den lilla Londonromanen Kuskar (1910). Mycket upp-skattad blev hans självbiografiska romansvit om Stellan Petreus, och då inte minst de betagande skildringarna från barndomens Kristianstad i Dagdrömmar (1921). Men mest känd är han nog för romanen Snörmakare Lekholm får en idé (1927). Gustaf Hellströms författarskap representerar en central linje i svensk 1900-tals litteratur. Han är en av "tiotalisterna", alltså de nya realister som för lång tid framåt skulle dominera den svenska prosaskildringen. Samtidigt är han unik också inom sin egen generation, i och med utlandsvistelserna som ger ett spännande jämförande perspektiv på hemlandets förhållanden. Intressant är också det dynamiska och fruktbara växelspelet mellan författaren Hellström och journalisten. Världsmedborgaren från Kristianstad Hellström lämnar alltså den trånga hemstaden och det likaledes trånga Lund för världsmetropolerna London, Paris och New York. Men den skånska småstaden finns kvar i hela författarskapet som en klangbotten. Det lilla och det stora, det lokala och det globala samlas i Hellströms liv och gärning, och det gör faktiskt Gustaf Hellström till en mycket modern människa. Kristianstad skildras med värme och humor, men också med en social klarsyn som är imponerande. I Hellströms skildringar möter oss ett visserligen välordnat men i grunden ojämlikt samhälle med regler och traditioner som idag närmast kan uppfattas som exotiska. Och ändå känner vi igen oss – det är ju här vårt eget samhälle har sina rötter, på gott och ont. Vi går också på samma gator som Hellström, hör samma språk talas, om så i Kristianstad, Lund, Stockholm, London eller Paris… Den originelle journalisten Den stora världen skildras inte bara i romanerna utan också i Hellströms ofta egenartade journalistik. Det är verkligen en driven författare som skriver. Han såg det stora i det skenbart lilla. Han lyfte fram de små människorna, de som annars aldrig hamnar i tidningen. I London omkring 1910 följde han bland annat arbetarnas kamp för ett drägligare samhälle. Hur kriget påverkade människornas vardag blev ett centralt tema i skildringarna från Paris. Och hans reserapporter från Tyskland 1933 är utomordentliga exempel på hur ett engagerat och klarsynt medvetande kunde se och förmedla vad andra helst vill skyla över… Hellströms publicerade böcker Skönlitteratur 1904 Ungkarlar. Noveller. Bonniers. 1905 När mannen vaknar. Roman. Bonniers. 1907 Kaos. En trilogi. Ljus. 1909 Snödroppen. Ett tema i variationer. Ljus. 1910 Kuskar. En berättelse. Ljus. 1914 Kring en kvinna. Berättelse 1-2. Ljus. 1917 Bengt Blancks sentimentala resa. Bonniers. 1920 Ett rekommendationsbrev. Berättelse 1-2. Bonniers. 1921 Dagdrömmar (En man utan humor 1). Bonniers. 1923 En mycket ung man (En man utan humor 2). Bon- 1924 Olsson går i land. Berättelser. Bonniers. 1925 Sex veckor i Arkadien (En man utan humor 3). Bonniers. 1926 Mannen vid ratten. Noveller. Bonniers. 1927 Snörmakare Lekholm får en idé. Roman. Bonniers. 1931 Polismästaren och riddaren Carl Heribert Malmros, född 22 febr. 1877, död 15nov. 1930. Sörjd och saknad. Barnen. Bonniers. 1935 Storm över Tjurö. Berättelse. Bonniers. 1938 Det var en tjusande idyll. Bonniers. 1942 Kärlek och politik. Bonniers. 1944 Den gången 1947 Han träffas inte här. Komedi i tre akter. Bonniers. 1949 Hans portfölj. Komedi i 3 akter. Bonniers. 1950 Ung man gör visit. Komedi i tre akter. Bonniers. 1952 I morgon är en skälm. Bonniers. 1953 Personligt. Minnesbilder och meningar. Bonniers Journalistik, politik och kultur 1910 Boy-Scouts 1914 Vår tids ungdom. Bonniers. 1916 Joffre. Människan och härföraren. Svenska Andelsförlaget. 1916 Kulturfaktorn. Franska stämningar under världskriget. Norstedt och söner. 1919 Förenta staterna och världsfreden. Bonniers. 1933 Från redingot till kavajkostym. Engelska studier. Bonniers 1933 Det tredje riket. Från Hitlerkupp till tysk folkenighet, Bonniers. 1937 Vägen till paradiset. Bonniers. 1942 Gunnar Mascoll Silfverstolpe. Inträdestal i Svenska Akademien 1948 Adolf Hedin. Minnesteckning. Norstedts.
	Gustaf Hellström-sällskapet  Kristianstad  Mail: lennart.leopold@hkr.se